Gotländska lekar

De gotländska idrotterna är av mycket gammalt ursprung. Riktigt hur gamla vet man inte. Stenvarpor har dock hittats i gravar från vikingatiden, så man har all anledning att förmoda att såväl varpa som alla de övriga gotländska lekarna har utövats i hundratals år och än idag leker vi vidare på Gotland; dräge hank, täme stäut, störte stang, sparke bleistru och ta ryggkast är tävlingar som kräver såväl styrka som uthållighet av utövarna. Men det är enkla lekar med enkla eller inga redskap alls. Sätt igång, pröva på!

Sparke bleistru. Ett rep fästes i kors mellan de tävlande runt fötterna och upp i händerna. Sen gäller det att få motståndaren ur balans genom att dra omkull honom. Mycket taktik krävs.

Dra hank går till så att man sitter med raka ben och fötterna mot varandra. Så fattar man pinnen (hanken). Det gäller nu att dra upp motståndaren och få honom att lyfta sig från marken.

Pärk är en lagsport som spelas med en hård läderboll. Man servar mot en servruta där pärkkarlen returnerar. Med hjälp av både händer och fötter gäller det att vinna och försvara mark. Lättare att spela än att förklara. Stick ut och spela med någon som kan.

Sparke rövkrok Liggande skavfötter, axel mot axel gäller det att kroka i motståndarens ben och få honom ur balans och sedan vräka omkull honom.

Herre på stang. Gladiatorerna på gotländska. Med hjälp av kuddar ska man slå ner motståndaren från den hala stången. Stenhårt kuddkrig.

Stang störtning går ut på att störta iväg en lång och mycket tung stång på så sätt att när den tyngre änden slår i marken, skall den gå runt framåt. Därmed kan man mäta kastlängden.

Kasta varpa Gotlands nationalsport nummer ett är varpa. Det kastas såväl sten som metall varpa. I en varpamatch få du se hur otroligt skickliga kastarna är. Kasta varpa är ett måste om man besöker Gotland. Går ut på att komma så nära pinnen så möjligt. Och här pratar vi millimetrar!

Källa: Tidningen "Barnens & Äventyrens ö"

Gutamål

FÖRSTA HJÄLPEN FÖR DIG SOM VILL VETA NÅGOT OM GUTARNAS URÅLDRIGA SPRÅK SAMMANSTÄLLT AV BOSSE CARLGREN, SEKRETERARE I GUTAMÅLSGILLET

Forngutniskan tillhör den germanska språkstammen på språkträdet. Det finns några som, med hänvisning till en del slående likheter, hävdar att språket har samband med de utdöda språken på den östgermanska språkgrenen. De tror att de gåtfulla goterna var komna från Gotland.

De viktigaste äldre skriftliga källorna är Gutalag och gutasaga. På Kungl. Biblioteket finns en handskrift från omkring år 1350, men det har troligen funnits en äldre förlaga. Dessutom kan man vara säker på, att gutarna genom muntlig tradition fört innehållet vidare under lång tid, innan någon skrev ner det.

Ännu äldre skriftliga dokument på gutamål är ca 300 runinskrifter. Här upptäcker man, att språket inte skiljer sig särskilt mycket från det på övriga äldre nordiska runstenar. Då hade t.ex. svenskan ännu kvar diftongerna ai och au. (Diftong kallas en förbindelse av två vokalljud i samma stavelse. OBS! att bokstaven u betecknar ljudet o, liksom i nutida gutamål!) Man sa raisa stain i stället för resa sten, kaupa i stället för köpa, men redan på 1200-talet ser man i de svenska landskapslagarna, att de enkla vokalerna slagit igenom.

Gutarna behöll de gamla diftongerna, och gör så än i dag! Även diftongen oy, som nu skrivs åi har bevarats. Den har i svenskan förenklats till ett långt ö. Till och med triftonger, där tre vokalljud sitter ihop, fanns förr, men frågan är om någon på Gotland säger driaugar och briaust idag. Sådana ord har förenklats till draugar (dryg) och braust (bröst).

Gutarna har också lagt till en hel del egna diftonger under åren: äi för långt i, öi för långt y och äldre ö, äu för långt u, åu för långt o.

Dessutom har det smugit sig in en del mer eller mindre tydliga diftonger. En gute har svårt att säga ett långt e-ljud utan att det låter som ei , likaså låter oftast ett långt u-ljud som iu.

När det gäller konsonanterna är det viktigt att tänka på, att de ofta uttals på ett ålderdomligare sätt än i svenskan. Hur många skolbarn runt om i landet har inte undrat över varför man måste skriva stjärna och skjuta när det lika gärna kunde stavats sjärna eller schuta? På Gotland säger man än i dag stjänne och skjautä, så att varje bokstav hörs. Likadant är det i ord som djaur (djur) och gjautä (gjuta). Konsonanterna uttalas ofta hårt, t. ex. g och k i ord som gick (gick), kiste (kista) och kännä (känna). Även på slutet av ord blir g hårt där riksspråket fått ett j-ljud: bälg, helg, arg. Ett viktigt gutniskt kännemärke är att ng-ljudet uttalas med ng-ljud plus ett hårt g. Numera rekommenderas att man skriver ut båda ljuden och därför kan man nu se ord som drängg, strämmingg, singgä (sjunga) till skillnad från undantaget från regeln, best. form maskulinum: drängen, strämmingen etc.

Gutamålstalande har också bevarat det äldre uttalet av ord som kväld (kväll), muld (mull) och lamb (lamm, men jämför även engelska språket som bevarat stavningen men inte uttalet).

Samtidigt har utvecklingen hos andra bokstavskombinationer gått motsatt väg, gutniskan har dragit samman ljud, som bevarats i riksspråket. Exempel på sådant är ban (barn), hånn (horn), fali (farlig), kåss (kors), tåsk (torsk), plass (plats), gos (gods), vänä (vänja) och sälä (sälja).

I gutamål finns många exempel på ovanlig meningsbyggnad. Vad sägs om att man säger min cykeln, daires batn och oe träigardn för min cykel, deras båt respektive vår trädgård. Man måste också bereda sig på att kunna sätta ihop satser som Så blai de besläut si eller De jär skriv si när man vill säga Så blev det beslutat och Det är skrivet.

 

Ordlista

En praktisk liten ordlista att ha med sig när man är på utflykt bland bodarna ute på landsbygden 🙂

• Havet = Sjoen eller Sjöien
• Sjö = Träsk
• Träsk = Möir
• Stövlar = Styvlar
• Får = Lamb
• Fåren=Lambi
• Lamm = Lambunge
• Vända (sig) = Sno (si)
• Sno sig = Skund', naug' eller snäll' si
• Staden Visby = Böin
• Staden Stockholm = Maurstacken
• Häst = Russ
• Gotlandsruss = Skogsbagge
• Bagge = Lambbuck
• Säl = Käut
• Kut = Käutungge
• Höna = Hynå eller Hyne
• Kyckling = Hynsungge
• Verkligen = Äntlien
• Solbränna (klädsam) = Solbränne
• Solbränna (pågsam) = Soleld
• Pojke = Sårk
• Kvinna = Källingg
• Flicka = Töis
• Kors = Kåss
• Fax = Årdflaug
• Turis (som skriker, skränar och skitar ned) = Mave (skrikmås)

Och slutligen, visa att du kan ditt gutamål genom att aldrig säga Gotlandsdricku, det heter dricke, och i folkmun oftast med förnamnet haimbryggt.